Den tystnaden som var skapad för all tid.

Jag låg och funderade på vad det är jag kräver av denna värld.
Att snön ska smälta fint till solens ljus, Eller att kärlekens påhitt ska förvandlas till den dimma som lägger sig för all tid.
Många nätter har jag suttit där på min stol och bara kommit fram till mina  egna beslut, Men den tas fortfarande av de andra. Men med en lite glimt i ögat såg jag hur det inte fungerade, De beslut jag själv ska ta för det är min egen väg jag ska gå. Blundar man så ser man, Sin dröm, Sin verklighet & Sin förmodliga framtid.
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback